Jädersbruk

Ett stopp hos Åke

På vägen hittar vi Åkes Slakt & Styckning i Söderbärke. Det måste naturligtvis undersökas. En liten gårdsbutik där styckningen pågår precis bakom ett draperi känns ungefär så nära källan man kan komma.

Vi köper en rejäl köttbit. Ikväll ska det grillas. Det spelar ingen roll om det regnar, blåser eller börjar snöa på tvären. Nu har vi bestämt oss. Ett stopp på Lidl behövs också. Lite sallad till köttet känns ändå som ett försök till balans.

Vi har hamnat på museum

När vi kommer fram till Jädersbruk är vi helt ensamma. Och vi inser att vi tydligen har bokat ställplats vid ett museum. Det hade vi helt missat.

Här finns maskinhistoria med både små och stora motorer och gamla maskiner. Själva museibyggnaden är stängd, men det finns gott om saker att titta på utomhus. Och gammalt är det. Vissa av maskinerna ser ut att ha varit med sedan Pelle var ung. Nästan.

Vi promenerar runt bland byggnader och maskiner och går ner mot forsen. Vattnet stänker, regnet smådroppar och det är sådär grått och höstigt som bara en septemberdag kan vara.

Men det är väldigt rofyllt.

På anslagstavlan ser vi bilder från sommaren och förstår att det är betydligt mer liv och rörelse här då. Nu har vi nästan hela Jädersbruk för oss själva.

Fyra timmar. Minst.

Efter promenaden gör vi ungefär ingenting. Det blåser ordentligt och höstrusket gör att husbilen känns extra mysig. Vi vilar. Köttbiten ligger framme. Åkes Slakt & Styckning har nämligen varit tydliga: Fyra timmar i rumstemperatur före grillning. Så nu ligger den där.

Och vi väntar. Framåt kvällen får vi två husbilsgrannar och vinden börjar äntligen lugna ner sig. Pelle tittar ut. Jag tittar på Pelle. Nu är det dags. Grillen åker fram.

Åke levererar

Och köttet... Sååå gott. Det blir en sådan där middag när man sitter och hummar lite nöjt mellan tuggorna. En rejäl bit riktigt bra kött, sallad och en höstkväll i husbilen. Mer komplicerat än så behöver det faktiskt inte vara.

Efteråt tittar vi lite på dumburken och när kvällen börjar gå mot läggdags sitter vi där och känner oss väldigt nöjda med tillvaron. Det har inte hänt särskilt mycket idag. Ändå har det varit en väldigt fin dag.

Sista natten? 

Imorgon åker vi hemåt. Vi tänker ta vägen förbi Marieberg och se om köpcentrumet har något vi absolut inte behöver men ändå kan tänka oss att köpa. Sedan är den här lilla höstturen slut. Och det känns faktiskt lite sorgligt. För frågan börjar smyga sig på: Var det här årets sista natt i husbilen? Vi hoppas inte det. Men om det var så, då avslutade vi åtminstone med riktigt gott kött.