Saxdalen

Våfflor är också lunch

Höstmarknaden visar sig vara en riktig fullträff. Det är gott om folk, härlig stämning och vädret gör naturligtvis sitt. Lindesberg visar sig från sin allra bästa sida.

Och Pelle? Han är mycket nöjd. Efter flera års sökande hittar han här två skärp med exakt rätt bredd och färg – dessutom till ett rimligt pris. Stor dag.

Sedan blir det dags för lunch. Våfflor. Med grädde. Och glass. Näringsmässigt kanske vi inte får några större utmärkelser, men herregud vad gott det såg ut. Vi hade inget val.

Lite av varje fick följa med

Vi strosar vidare bland marknadsstånden och lyckas naturligtvis inte gå därifrån tomhänta. Lite ost och korv följer med till husbilen. Vindruvor också, kanske för att väga upp våffellunchen en aning.

Dessutom hittar vi en present till äldsta barnbarnet som snart fyller år.

Innan vi lämnar Lindesberg promenerar vi ner till bryggan vid Stora Lindesjön och sätter oss en stund i solen. Det är varmt, nästan vindstilla och svårt att förstå att september snart är slut.

Sedan rullar vi vidare mot Saxdalen.

Ursäkta, men ni står på vår plats

Runt tvåtiden kommer vi fram till Café & Dé Ställplats vid sjön Saxen. Vi har bokat plats i förväg. Det har tydligen inte den tyska husbilen som står på just vår plats.

Egentligen hade det inte spelat någon större roll för oss var vi stod, men platserna visar sig vara betydligt kortare än vi hade förstått vid bokningen. Med vår husbil finns det helt enkelt inte så många alternativ.

Så tyskarna får flytta på sig. Det hade kunnat bli lite stelt. Istället skrattar de, ler, plockar ihop sina saker och flyttar husbilen utan minsta bekymmer. Så enkelt kan livet tydligen också vara.

Hösthusbil när den är som bäst

Sedan parkerar vi oss själva också. Fast i varsin stol. Vi sitter ute hela eftermiddagen med utsikt över sjön och blir faktiskt kvar långt efter att mörkret har lagt sig.

När temperaturen kryper ner mot 12 grader värmer gasolvärmaren. Och där sitter vi. Septembermörker, sjön framför oss, värmen från gasolvärmaren och ingen som helst anledning att gå in. Det är precis sådana här stunder vi åker husbil för.

Hamburgarna höll vad de lovade

Vi hade läst att restaurangen vid ställplatsen skulle ha goda hamburgare. Sådant måste naturligtvis kontrolleras. Och ja. De var supergoda. Dessutom riktigt prisvärda.

Ställplatsen och restaurangen drivs av ett tyskt par som pratar svenska och som är otroligt glada, omtänksamma och gästvänliga. Det är svårt att inte trivas när man blir så väl omhändertagen.

Det här blev faktiskt en av de bästa dagarna på länge.

I morgon börjar vi sakta styra hemåt igen. Men en natt återstår och den tänker vi tillbringa någonstans närmare Örebro. Var? Ingen aning. Vi har ju redan konstaterat att den här resan fungerar alldeles utmärkt utan någon större planering.