Thiers

Vi försökte undvika motorvägen…

Pelle ställer in TomTom på att undvika motorväg. Vi börjar med att köra kustvägen, the scenic road, så att säga, vägen slingrar sig vid vattnet längs Brison. Underbart vackert. 

Efter ett tag inser vi att det kommer ta ungefär hela dagen att komma fram om vi fortsätter på småvägarna. Vi har då passerat fler små byar med varningsskyltar för 3.5 ton och smala vägar. Så vi ger upp och styr upp på motorvägen istället.

Det vi egentligen vill undvika är ju vägavgifterna. De är inte direkt gratis här nere. Men samtidigt går det åt betydligt mer diesel när man slingrar runt på småvägar hela tiden. Så det får bli motorväg ändå.

Och ska man vara ärlig så är det rätt fina vyer även där – små byar, berg, dalar och landskap som känns väldigt franska.

46 av 46 lediga… tydligen

Jag vill nästan inte skriva det här.  I Camping Car Park-appen ser jag att ställplatserna i Thiers verkar vara fullbelagda. Det står 46/46 på ena platsen och 10/10 på den andra. “Jaha, fullt överallt då.” Men tydligen betyder det att det finns 46 lediga platser av 46. Och 10 lediga av 10. “Det är ju grönt ser du” säger Pelle. Vi kikar på ett annat ställe där står det 6/15 och 6:an är röd. Som en varning, inte så många platser kvar. Ahaaaa…  Skämskudde.

Vi väljer och vrakar

Via appen checkar vi in på ställplatsen och använder samma kod till bommen som tidigare. Och mycket riktigt – det är tomt. 46 lediga platser :)  Vi kan välja och vraka.

Eftersom jag var för trött för att diska igår så blir det något av det första jag gör när vi parkerat. Men Pelle hinner före med sitt projekt och börjar marinera köttet istället. När allt är klart tycker vi båda att vi gjort oss förtjänta av en öl. Aldi-öl dessutom. 0,45 € burken.

Solen börjar faktiskt titta fram och livet känns rätt gött. Precis då börjar det regna igen. Så klart.

Husbilsgrannar och vattenpass

Vi grillar ändå, sätter igång lite musik och sitter mest och har det bra. Samtidigt smygspanar vi lite på en husbilsgranne som rullar in senare på kvällen. Det tar dem säkert 40 minuter att välja plats. Kanske är det nackdelen med att ha för mycket att välja på.

Till slut parkerar de under ett träd. Mannen fäller ut markisen och tar sedan fram… vattenpasset. Och där står han länge. Flyttar stagen, kollar vattenpasset, justerar igen. Till slut verkar han nöjd och sätter sig ner. Fast från vårt håll ser det faktiskt fortfarande lite snett ut :)

Gips sätter pinnar i hjulet

Trots nästan fem timmar i husbilen idag höll jag mig faktiskt vaken hela vägen. Det måste vara något slags rekord. Men kvällen slutar lite tråkigare.

Mamma ringer och berättar att de avbokat sin resa till Tyskland i början av juni. Vi skulle mötas upp där några dagar och sedan ta båten hem tillsammans och fortsätta mot Österlen. Men mamma har ramlat och har nu armen i gips. Blir ledsen. Tycker synd om dem. Och vi hade verkligen sett fram emot att hänga med dem.